Det gäller att gilla läget just nu

Lördag och söndag bestod mest av vila med läsande och tupplurar efter fredagens cellgiftsbehandling. Mådde som tur var inte illa, men kände avsmak för mat. I morse vaknade jag ganska utvilad - första gången kl 6 och nästa gång ½ 8, åt fil, duschade och gick ut och drack kaffe och åt en "minisemla" på vårt kondis. Lämnade tillbaka böcker på bibblan, handlade på ICA och köpte Blutsaft på Apoteket.
Då jag kom hem deklarerade jag. Till middag ska jag laga färsk kummelfilé med skirat smör och pepparrot. Mums!

Bokläsandet har vilat, då jag har kliande och rinnande ögon, kanske beroende på behandlingen eller också har allergin påbörjats. Jag har en liten planering med böcker som jag vill läsa, men jag ville ha några fräscha böcker snabbt och beställde böcker från Bokus.se.

Kristian Lundbergs nya prosabok, en uppföljare till den stora framgången ”Yarden” (2009), är en berättels om hur den 42-årige författaren Lundberg, pank och skuldsatt, fann sig tvungen att ta arbete som timanställd i Malmö hamn. Förutom ett gastkramande arbetsplatsreportage ägnat dem på arbetslivets absoluta botten var ”Yarden” en djupdykning i författarens uppväxt som kriminell och drogberoende med schizofren mor och en far som övergav hustru och fem barn och försvann spårlöst. Lundberg sökte de avgörande faktorerna i sin biografi, de som gjorde att han efter att till synes ha lämnat sina uppväxtförhållanden och etablerat sig som intellektuell plötsligt handlöst föll tillbaka till utgångspunkten.

Little Bee av Chris Cleave

Korparna av Tomas Bannerhed

Den sista boken fick jag inte tag på förrän nu, då den kommit ut i pocketupplaga. Jag hinner inte kommentera än, eftersom större delen av mina tankar och dagar fylls av den här tuffa behandlingen. I morgon, på fredag och den 3 har jag provtagning. Nästa cellgiftsbehandling är planerad till långfredagen, så det gäller att peppa sig själv, vila och äta rätt. Kanske går jag ut en kort promenad i solen efter lunch. 

Ha det gott!

/kajsastina

Man måste nästan vara frisk för att orka vara sjuk

Alla dessa tider som ska passas! Dagarna mellan besöken måste humöret hållas uppe. Igår hade jag besök av en dam från onsdagsgruppen i kyrkan och fick två stora buketter tulpaner. I veckan som gått har jag en dag varit på läkarbesök, två dagar provtagning och idag utprovning av peruk. I morgon, fredag  väntar cellgiftsbehandling mellan 11.00 och 15.00.

Den här perukmodellen valde jag, men färgen kommer att bli grå med slingor.

Jag har bunkrat upp till helgen med Ramlösa, salta kex, glass och sardiner (kall mat). Jag hoppas att jag inte mår lika illa som efter förra behandlingen. Helgen ska bli solig och varm, så jag önskar Er alla

en trevlig helg!
/kajsastina

Uppbrott

En flicka, knappt fyra år, sitter ensam i ett för henne främmande rum. Hon har lockigt blont hår och stora, rädda bruna ögon. Hon känner sig övergiven och undrar: - Varför är jag inte hemma? Hon har ont i magen och är ledsen. Långt senare minns hon känslan från den här stunden – en känsla som kommer att upprepas i jobbiga situationer i livet.  Nu öppnas dörren och en gammal man kommer in. -Vet du vem jag är, säger han. - Faffa, svarar barnet. Han lyfter upp henne i sitt knä och sjunger för henne. Det känns bra och magvärken och oron försvinner. Att någon håller om henne, vilket inte händer så ofta i barndomen, tar bort oro och magont. Det otrygga lämnar henne tillfälligt, men hon kommer alltid att känna igen känslan då¨den anas vid andra tillfällen i vuxen ålder.