Söndag

Sen start idag igen, men klockan var nästan ett innan jag lade mig. Såg att solen visade sig så efter en snabb dusch och frukost väntar jag nu framför datorn med mitt förmiddagskaffe kaffe att håret ska torka. Skriver några rader innan jag stavar ut. Det är fortfarande halt, vilket syns på människorna som redan är ute och går. Igår var jag med E i fyra-fem timmar medan övriga familjen var på filmen Hobbit.  E umgås hela tiden och pratar mycket med mig, ja det är klart att han pratar - han är ju 8 år - men han konverserar och använder svåra ord på ett sätt än som hans storebror inte gjorde i den åldern. Inte någon av de två andra barnbarnen heller. Alla är så olika. Den äldsta, nu snart 19, går ut i gymnasiet i vår. Honom var jag tillsammans med ofta då han var liten –  jag var ju yngre och piggare. Kan inte tänka mig att denne, snart vuxne pojke skulle nattas och hålla handen. Han såg en djupt in i ögonen medan jag sjöng minst fem barnvisor för honom –  exakt samma som för mina egna döttrar. I alla fall berättade E nu för mig om Hobbit: – Förstår du mormor:  Det är en 3D-film som har tre olika versioner som sammanställts till en!

Efter middag skulle vi se på TV. Då jag undrade vad vi skulle se tillsammans säger han:

–  Vi kan väl komma överens. Vi såg inte på TV utan en, i mitt tycke, gullig och vacker tecknad film.

Vi hörs!



 

Det finns hopp för mänskligheten

tantvarning.se

 

Kl är 11.00 och det blåser kall snö vid busshållplatsen. Efter en kvart kommer bussen som tar mig till instruktion hos sjukgymnasten. Ungefär så här är programmet:Uppvärmning (gåband/sittande crosstrainer, cykling) 10-15 min, sittande benböj 12,5 kg, sittande rodd 15 kg, sittande bensträck, axeldrag 20 kg, benpress 30 kg.

På vägen nerför en hal backe

Uppiggad traskar jag nerför den branta, hala och osandade backen från Sollentuna sjukhus ner mot Sollentuna centrum. En ung dam vänder sig om och säger — Vill du ha hjälp? Först fattar jag ingenting, men hon pekar på marken och sträcker fram sin hand. Vi gör sällskap ner till centrum och jag tackar henne. Tänker: — Det var snällt, men gick jag så eländigt? Jag hade säkert klarat det, men risken för fall och benbrott var stor. För henne kostade det ingen extra tid. Träffar sedan vännen M från Rotebro för en kaffestund mellan ärendena.  

Dagens clou nummer två

Den unge mannen i telebutiken vänder sig mot en kund: — Vänta en stund, jag ska bara ta betalt av den gamla damen. Jovisst, jag är en gammal dam, men det är första gången någon säger det till mig. Det känns ändå bra att på samma dag träffa två så fina ungdomar från en annan kultur. En eloge till dem. Det finns nog hopp för mänskligheten!

 

Hastig middagsmat

Landar i hallen efter den långa bussturen och är hungrig. Ingen lunch och ändå grundade jag med Pajalagröt på förmiddagen. Kastar på potatis på plattan. I stekpannan bryns en platt rund köttfärs som spädes med soja och grädde. Hittar körsbärstomater till.  

Vi kan uträtta allt vi vill uträtta om vi ägnar oss åt det tillräckligt länge.
 

~ Helen Keller ~ (1880-1968)

 

 Ha det gott!