måndag 15 september 2014

Dagen efter ...


Vem vann valet? Ja, inte svenska folket. Sverigedemokraterna fördubblade sina röster och är det tredje största partiet. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har blivit försvagade. Om sedan Moderaterna och Socialdemokraterna fortsätter att minska blir det  kaos. Löfvén ska nu bilda en minoritetsregering. Vi får se hur det går. Det gör det säkert, men det värsta är Sverigedemokraternas framgång. Svenska folket har fått det valresultat vi förtjänar. Okunnighet och rädsla styr människor som röstar på SD. 




Idag har vi en vacker septemberdag. Tog bussen till bibblan och hämtade bokade böcker: Sörja för de sina av Kristina Sandberg och Anils skugga av Michael Ondaatje. I dagarna utkommer Sandberg med den tredje romanen Liv till varje pris om hemmmafrun Majs klassresa. Dotter K kom till S:a centrum och vi åt lunch. 

Eftermiddagen, tre timmar, har jag vistats på balkongen och stickat. Kan inte koncentrera mig på läsning idag. Det blev sent igår natt. 



Jag hade lagt upp till en huva med sjal, men insåg att den var för barnslig till barnbarnet och dessutom går hon alltid barhuvad. Så nu blir det en 1,5 m lång sjal! Färgen är ok, så det får bli en julklapp. Bäst att börja i tid. 

/Kajsastina

söndag 14 september 2014

Synpunkter så här på Valdagen. Utmattningssyndrom är på modet trots att vi har det så bra i Sverige!

Idag skrev jag en kommentar till Maskroskvinnan, men publicerar det här också. Jag gillar verkligen hennes blogg i övrigt, men att dag på dag påpeka att allt i livet som gått fel beror på Alliansen är inte trovärdigt. Jag tror på människans fria vilja och inneboende kraft. Att förlita sig på någonting utanför sig själv, t ex att det blir regeringsbyte. Vips så är min tillvaro räddad! 

För egen del är jag rädd för vad som händer i morgon då sossarna och miljöpartiet ska försöka samsas med hjälp av vänstern. Har vi sett någon långsiktig gemensam plan?


Ytterligare ett problem: Om man röstar på de rödgröna beredes väg för Jimmy Åkesson som kommer att bli en vågskål. 


Har suttit på balkongen i många timmar idag. Till vänster bild på chokladplantan som först nu börjat blomma. Ska försöka få den att övervintra.

Kommentaren
"Det som hänt människor idag med utförsäkringen beror inte på alliansen enbart! Blev själv utförsäkrad i slutet på -78 då sossarna styrde. En ryggsjukdom som gjorde att jag inte kunde sitta! Sålde hus, tog lån, utbildade mig till lärare (hoppade på två kryckor under första delen av utbildningen). Blev hyfsat bra och flyttade 80 mil med två tonårsbarn till ett fast jobb. Nu kunde jag själv besluta om min kropp och inte sitta fast på arbetsplatsen utan variera ställningarna och gå och stå. Jag tycker det blir ett alltför ensidigt tjat på Alliansen, speciellt som sossarna också tog bort sjukpenningen under sin tid. Dessutom blev det alltför många sjukpensionärer under deras styre. En nära vän kunde bara med ett läkarintyg om ett skadat knä (från en kompisläkare) få förtidspension. Det var det som Alliansen försökt rätta till. Det ska löna sig att arbeta. Det ska inte löna sig att leva på bidrag. 

Nu blir det åter fler bidrag, fler påhittade jobb. Anser att vården är så viktig att där inte ska finnas outbildade ungdomar (s k traineejobb som Löfvén har pratat om). 


Då jag hade utbildat mig och flyttat fick jag rätt mot Försäkringskassan i domstolen. Det hade då gått fem år och jag hade förlorat ekonomiskt, men bestämde mig för att inte inta en offerroll. Har aldrig haft ett bidrag i hela mitt liv.


Min oro är att vi vaknar i morgon till en röra och vår ekonomi sätts på spel. Alliansen har haft en plan och de har genomfört exakt det som de utlovat. Har som pensionär fått minskad skatt ett flertal gånger. Vi måste ha fler i arbete för att ekonomin ska gå bra och pensionerna bygger helt på det. Löfvén lovar nu guld och gröna skogar, men har ingen långsiktig plan. Nu blir det ett Sverige, där jag får vara med och betala bidrag till de som inte arbetar.

Jag gillar verkligen din blogg (är själv ett maskrosbarn, men för mig har det varit en drivkraft). Som vuxen måste man ta ansvar själv och inte skylla på sin barndom eller Alliansen. Försöka att se mindre ensidigt på de sjukskrivna. Många, inte alla, trivs i offerrollen och vill inte ens försöka. I en liten stad, där jag bodde, fanns det i den sångkör jag var med i minst tio unga kvinnor med "utbrändhet"(-80-talet). Det fanns inga jobb för dem, så de blev sjukskrivna. Det var under sossarnas tid.

Utbrändhet kallas idag för "utmattningssyndrom" eller "kronisk trötthet". Denna diagnos har haft många namn och runt sekelskiftet kallades den för "neurasteni". Min tes är, högst privat är den, att idag påstår man att arbetet har gjort att man fått den här sjukdomen, men oftast beror den på relationsproblem, privata bekymmer och att man ska hinna med så mycket på fritiden. Man kanske har en neurologisk svaghet, vilken gör att man inte klarar stress. Jag har träffat många människor under de 20 år som jag arbetade som lärare i ekonomiska ämnen på ett gymnasium. Vid ett möte med en rektor blev jag utsatt för påhopp och ett samtal som urartade genom att han skrek åt mig. Jag stod på mig och föll inte ner till hans nivå utan höll mig lugn och talade också mer långsamt. Anledningen var att han behövde någon att hacka på då han mådde dåligt. Nästa dag var han sjukskriven för "utbrändhet".


Har själv en bekant som lyckats vara sjukskriven (ja nu är det väl sjukpension) i 18 år för elallergi! Det är också en diagnos som inte finns (enligt professorn på Hud vid Umeå universitet). Hon orkar göra allt möjligt som jag inte kan, men så är hon yngre och jag själv är senior som lever ett bra liv trots två kroniska sjukdomar. Mvh"


Bilden på mig tagen på årets sista balkongdag?

/Kajsastina


torsdag 11 september 2014

Simon's Cat in "Cat and Mouse" | Disney Favorite

Jag har vunnit böcker på Kulturkollo på FB

Hurra!
Jag har vunnit två böcker på Kulturkollo. 

Nu har jag en helt tom dag att se fram emot och göra något bra av. Ska bland annat till Sollentuna bibliotek, där jag kollat några böcker som finns inne: Anils skugga av Michael Ondalje, Dinas bok av Herbjorg  Wassmo och Sörja för de sina av Kristina Sandberg. 


/Kajsastina

onsdag 10 september 2014

Memoaradresser - Bostadsadresser i mitt liv 19 st

Sitt livs bostadsadresser visar Ewa på bloggen eva swedenmarks värld. Har själv flyttat många gånger och det är första gången jag skriver ner dem.
Här kommer mina:




Skånegatan i Stockholm
Brahegatan i Västerås
Long Island, New York
Hyannis, Massachussets
Brahegatan i Västerås
Pettersbergsgatan i Västerås
Bergsgatan i Västerås
Korpralsvägen i Umeå
Bagartorpsringen i Stockholm
Mariehemsvägen i Umeå
Täfteå utanför Umeå
Prinsgatan i Umeå
Vargvägen i Umeå
Mariebergsgatan i Umeå
Nibblesbackevägen  i Köping
Fjärilsgatan i Köping
Svärmaregatan i Köping
S:t Olofsgatan i Köping
Skyttevägen i Sollentuna


Nu skriver jag ner litet mer i detalj, försökt korta ned det. Ja då kör jag: 

Föddes på Skånegatan i Stockholm. Vid 4 års ålder försvann min Far till USA och jag flyttade med min bror till Farmor o Farfar på Brahegatan i Västerås. Modern sjuklig. Här växte jag upp, gick i läroverket och tog Handelsgymnasieexamen. Blev chefssekreterare på ASEA, tog tjänstledigt för att resa till USA och besöka min dåv fästman i Montreal, Canada. Bodde här på Long Island, New York (arbetade på Fars resebyrå). Sedan tog jag plats som au pair i Hyannis, Massachussets. Kom hem efter ett år tillbaka till Brahegatan i Västerås. Flyttade till egen lägenhet, Pettersbergsgatan. Gifte mig (med en annan man) och bodde då på Bergsgatan i Västerås (ett år ca). Vi flyttade till Korpralsvägen i Umeå (pga mannens arbete), fick en dotter, sedan till Bagartorpsringen i Stockholm (pga mannens arbete). Nu gick flyttlasset igen pga mannens arbete till Mariehemsvägen i Umeå. Det här var den bästa tiden i äktenskapet. Vi fick en dotter till. Jag tog hela tiden halvtidsarbeten som sekreterare, men i Umeå fanns inga större företag. Nu blev det äktenskapet sämre i och med att vi flyttade ut på landet: Täfteå utanför Umeå. Här drabbades vi av oljekrisen och sådant så jag kunde inte arbeta. Flytt tillbaks till stán: Prinsgatan i Umeå. Här brann flyttlasset och vi förlorade större delen av vårt bohag. Mannen arbetade jämnt, vi flyttade till ett kedjehus, Vargvägen i Umeå. Jag arbetade halvtid på flera ställen, men 78 deklarerade maken att han inte ville försörja mig och jag skulle gå upp till heltid mot att han började prata med mig 15 min om dagen (enligt familjerådgivaren). Otrohet. Skilsmässa. Sålde huset och flyttade 10 min bort till en fin nybyggd marklägenhet, Mariebergsgatan i Umeå. Ichias vid flytten dit. Sjuk i 3 månader. Träffade mitt livs stora kärlek i sju år åren -77 till -84. Hade börjat plugga, Engelska 40 p, skulle bli kontorslärare med Svensk och Engelsk stenografi. Började vid Yrkespedagogiska institutionen och efter lärarexamen (skildes mina och vännens vägar). Fick fast tjänst i Köping, Nibblesbackevägen, sedan Fjärilsgatan, Svärmaregatan, S:t Olofsgatan. Båda döttrarna tog studenten i Köping, en trevlig tid för hela familjen med gott om pengar, äntligen efter att i några år levt på studielån.Trivdes mycket bra med arbetet på gymnasiet i staden. Efter pensioneringen flyttade jag till  Skyttevägen i Sollentuna. Två vuxna döttrar bor här med män och två barn var. Här trivs jag med många intressen, trots besvär från några sjukdomar.

Var har Du bott under Ditt liv?


/Kajsastina